Seden att äta påskägg har gamla anor. Under den katolska tiden fick man inte äta äggmat under fastan, och det var därför naturligt att man festade på ägg när fastetiden var slut på påskdagen. Hönsägg och vildfågelägg fanns det gott om vid denna tid på året - åtminstone i de sydligare delarna av Sverige. Längre norrut var det vanligare att äta ägg vid pingsten. Man ställde till med äggagillen och lekte olika slags ägglekar.

I Skåne förekom ännu på 50-talet äggrullning, och den höga strandvallen norr om Kivik kallas fortfarande för "Äggabackarna". Leken gick till så att barnen ställde upp sig på linje uppe påvallens krön. På ett givet tecken kastade de sina ägg så långt som möjligt och äggen rullade sedan nerför slänten. Ibland så krockade de eller gick sönder innan de rullat ner, därför borde de helst vara hårdkokta. Den vars ägg rullade längst hade vunnit.

Man rullade ägg också på andra håll i Sverige men på ett litet annorlunda sätt. Man lade t ex ut en rad med ägg, varpå de tävlande skulle försöka krocka något av dem med sitt eget ägg från 4-5 meters håll. Lyckades det hade man vunnit ägget. Ett annat sätt var att försöka träffa äggen, som likaså lagts ut på rad, genom att låta sitt eget ägg rulla nerför t ex snedställd tegelpanna eller något annatlämpligt föremål.

I Blekinge förekommer fortfarande på sina håll den så kallade äggapickningen. De tävlande håller varsitt hårdkokt ägg i handen och slår dem hårt mot varandra. Vinner gör den vars ägg inte går sönder. Man slår alltid ändarna mot varandra, och man brukar ha flera ägg per person att tävla med.

Många forskare hävdar att seden med att äta ägg har sitt ursprung i förkristen tid. Man offrade ägg som en symbol för livet och fruktsamheten när man började plöja och så. Och detta skedde inte bara i vårt land. Man måste emelertid vara försiktig med skalen så att inte de onda makterna fick tag i dem, för då kunde de tillfoga människorna mycket ont. Därför grävdes äggen ner i åkerns alla fyra hörn innan man började vårbruket. Och när man åt ägg var man av samma skäl noga med att krossa skalen ordentligt innan man kastade dem.

Att färga eller måla påskägg är också en mycket gammal sed, som förekommer i de flesta länder i Europa och även i andra världsdelar. I Polen har man till och med ordnat tävlingar för kontnärer och amatörer i äggmålning.

I en gammal sägen berättas att Maria, Jesus moder, förgyllde särskillt utvalde ägg och lade dem i en gyllene korg. Hon tog också med en höna och gick med dessa gåvor till Pontius Pilatus för att försöka beveka honom att rädda hennes son. När Pilatus svarade att hennes son redan var död, sjönk jungfru Maria förtvivlad till marken, och hennes ägg rullade ur korgen åt alla håll ut i världen.

I Skåne dekorerar man på sina håll äggen efter gamla metoder än i dag. Man binder fast hundloka eller andra blad och blommor kring äggen med tråd eller smala band. När de sedan kokat färdigt i färgat vatten tar man bort bladen och gnider äggen blanka med fläsksvål. Förr färgade man vattnet med växtfärger, t ex charlottenlök, som gav en brungul färg, eller björklöv som gjorde vattnet gult, när det får koka ett tag. Numera finns det äggfärger att köpa i färgaffären.

Den franske guldsmeden Carl Fabergé,som var verksam i S:t Petersburg i slutet av 1800-talet, är bl a berömd för sina utsökta ägg, som han tillverkade av guld, emalj och ädelstenar åt den ryska adeln och tsarfamiljen. Idag förekommer de ibland på auktioner i världsstäderna och betalas med enorma summor.