I katolska länder är påskaftonen fortfarande en fastedag och man firar Jesu uppståndelse på påskdagen med midnattsmässor och processioner. Här i landet börjar påskfirandet sedan mitten av 1500-talet på själva påskaftonen. Det är då vi äter ägg och dekorerar borden med påskkycklingar, påskliljor eller annan påskrekvisita, och på påskaftonen ger vi varandra påskägg av olika slag.

På en del håll i Europa säger man att det är påskharen som kommer med påskäggen. Påskharen gömmer dem inomhus eller i trädgården - om man har en sådan och om vädret tillåter det, sen får barnen själva leta reda på sina ägg.

Överallt i vårt land klär barnen ut sig till påskkäringar på påskaftonen och går runt till grannar och bekanta för att få lite godis eller slantar i sin kaffepanna eller korg - och natuligtvis för att önska glad påsk.

I värmland och i västra Sverige brukade barnen förr måla påskbrev, som ofta bestod av ett papper man målat med en liten fjäder på. Det skulle smugglas ner i brevlådan utan att mottagaren upptäckte vem det kom ifrån. Fick man många påskbrev var man en populär person. Ofta skrev man också verser i påskbreven. I äldre tider skrev även vuxna påskbrevsverser, de kunde låta så här: