Fastlagen

Under den katolska tiden fastade man från askonsdagen, dvs onsdagen efter fastlagssöndagen och fram till natten före påskdagen. Måndagen kallades blå måndag eller svarta måndagen, därför att koret i kyrkorna brukade kläs i blått eller svart den dagen. Fettisdagen var den sista dagen före fastan, som pågick i fyrtio dagar, vilket ska ha varit den tid Jesus fastade i öknen.

Ordet fastlagen kommer från tyskans "Fastelabend", kvällen före fastlagssöndagen. Det fanns olika regler för olika grupper i samhället. De som tillhörde adeln skulle börja fasta på måndagen, lekmännen på askonsdagen medan de fattiga och tjänarna kunde få uppskov veckan ut.

Eftersom den katolska kyrkan höll mycket hårt på fastan, man kunde till och med få böta om man bröt den, var det inte så konstigt att man frossade rejält på mat och nöjen under fastlagen och fettisdagen. Enligt en lag på 1500-talet fick man tidigast börja festa 6 dagar före fastan. Man roade sig med att klä ut sig och ha maskerader. Det kallades att "löpa fastlagen", och seden lever kvar i vissa länder i form av karnevaler. Ordet karneval betyder på latin "kött farväl" och syftar på att det var förbjudet att äta kött under fastan. Ännu på 30-talet levde en sed i norra och östra Sverige kvar som kallades "att åka rovor och långt lin". Ungdomarna samlades i skymningen för att åka på kälkar som de band ihop i en lång rad och så skrek man och sjöng en vers som kunde låta så här:

"Långt lin, långt lin
långt som tömmar
och starkt som senor
och vitt som snö."

I norra Sverige åkte man skidor och i Skåne tävlade fastlagsryttarna om vem som skulle bli kung för en dag och få välja sig en drottning. Man lekte också andra ryttarlekar t ex "slå katten ur tunnan". Den som lyckdes slå sönder tunnan så katten slapp ut blev "kattkung".

Numera firas knappast fastlagen i Sverige annat än med fastlagsris och semlor, och fastar det gör vi väl bara om vi kvickt vill få bort några överflödiga kilon. Men ännu på 1600-talet påbjöd Gustav II Adolf att folk skulle fasta och avhålla sig från musik och dans under tiden mellan askonsdag och natten till påskdagen. I södra Sverige åt man fittisdagsbullar och kroppkakor under fastlagen, men om detta var faste- eller festmat vet man faktiskt inte. Nu för tiden börjar man ju äta semlor så snart julhelgen är över, men tidigare bakades och såldes de inte förrän till fettisdagen.