Halloween Halloweengåvorna      Halloween, eller egentligen All Hallows Even som betyder alla helgons afton, är namnet på allhelgona afton, den 31 oktober, i anglosaxiska (engelskspråkliga) länder. Kom till USA med invandrare från Irland Traditionen att fira Halloween kom till USA med irländska invandrare på 1840-talet. Halloweens ursprung kan spåras i den uråldriga förkristna keltiska nyårsfesten Samhain, som firades 31 oktober som en markering att sommaren var slut och vintern började. Samhain betraktades som en gränsöverskridande natt då de döda antogs återvända till jorden. Därför tändes eldar för att vägleda dem och skrämma bort häxor, som ansågs vara särskilt aktiva denna natt. Även olika naturväsen, som till exempel älvor, menades vara i farten. För att blidka alla sorters väsen som var ute denna natt satte man ut mat och dryck till dem. Denna natt ägnade man sig också åt skämt och upptåg, som en markering av övergången till den långa vintern. Utklädda och maskerade gick man från hus till hus och tiggde ihop till ett kalas. Om man inte fick någonting straffades värdfolket genom att man ställde till med upptåg. Sägnen om den irrande själen som hade kol i sin rova för att lysa upp vägen Enligt en irländsk folksaga fanns det en gång en man som hette Jack, som var välkänd för sin dryckenskap och sitt häftiga temprament. En Alla helgona afton blev Jack väldigt berusad på puben han brukade besöka. Han blev så berusad att hans liv var i fara och när han närmade sig döden dök djävulen upp för att ta sig an hans själ. Jack, som gärna ville leva vidare, bönade och bad djävulen att låta honom få en endaste drink till innan han dog. Djävulen gick med på detta. Jack hade druckit upp alla sina pengar och frågade Djävulen om han hade något emot att tillfälligt anta formen av ett mynt så att Jack kunde betala för drinken, efter det att Jack hade betalat kunde ju Djävulen bli sig själv igen. Hjälpsam som Djävulen tydligen var gick han med på att göra som Jack bad och förvandlade sig till ett mynt. Jack tog genast myntet och stoppade det i sin plånbok som han noga stängde med ett korsformat lås. Djävulen som nu var instängd i och med korset på låset skrek och beordrade Jack att släppa honom. Jack lovade att släppa ut Djävulen om han i sin tur lovade att inte besvära Jack igen under ett helt år. Djävulen gick med på Jacks villkor. Jack som nu insåg att han hade fått en ny start i livet bättrade sig och var under en tid snäll mot sina barn och sin fru, började gå i kyrkan och gav till och med pengar till välgörenhet. Men så småningom började Jack leva sitt gamla liv igen. Nästa Alla helgona afton när Jack var påväg hem från puben dök Djävulen upp igen och krävde att Jack nu skulle följa med honom. Jack, som fortfarande inte var alltför ivrig att lämna jordelivet, distraherade Djävulen genom att övertyga honom om att han skulle plocka ett läckert äpple i ett äppelträd i närheten. Jack hjälpte till och med Djävulen upp i trädet och skar sedan snabbt ett kors i trädets stam. Återigen var Djävulen lurad och hindrad av korset satt han fast uppe i trädet. Djävulen erbjöd Jack 10 års lugn och ro mot sin frigivning men Jack envisades med att Djävulen aldrig mer skulle besvära honom. Djävulen visade sig återigen vara foglig och gick med på detta och släpptes. Nästan ett år senare klarade Jacks kropp inte längre av hans osunda leverne och Jack dog. När Jack knackade på himlens port fick han veta att på grund av det liv han levt kunde han under inga omständigheter släppas in i himlen. Då försökte Jack få tillträde till helvetet istället men Djävulen som fortfarande surade för att Jack lurat honom flera gånger, vägrade släppa in Jack. Men snäll som Djävulen ändå var slängde han till Jack ett glödande kol för att han skulle kunna hitta i det eviga mörkret. Jack stoppade kolet i en urkarvad kålrot och det blev känt som en Jack O'Lantern! Och om du tittar efter noga på Alla Helgons Dag kan du fortfarande se ett ljus från Jacks låga när han irrar runt i jakten på ett hem. Nu tänker du kanske, det var ju en intressant historia men var kommer pumporna in i bilden? Jo, i den irländska traditionen brukade man göra lyktor av kålrötter eller betor och på Alla Helgons Dag representerade de de dödas själar. Men när irländarna emigrerade till Amerika hade de svårt att hitta kålrötter att göra lyktor av, däremot fann de ett överflöd av pumpor som fungerade bra som substitut. Allt sedan dess har pumpor varit ett viktigt inslag i varje Halloweenfirande Religiös fest med ceremonier ledda av druider Men ursprungligen var inte Samhain bara en arbetsfest som markerade övergången till vintern utan det var även en religiös fest med ceremonier ledda av druiderna, de keltiska prästerna. Det keltiska året slutade den 31 oktober och därför var det ett lämpligt tillfälle att spå om vad som skulle hända under nästa år. Med kristendomens införande och den katolska kyrkans framväxt började arbetet med att försöka kristna helgen och minska de keltiska gudarnas och andarnas kraft. Alla själars dag År 731 införde den katolska kyrkan alla helgons dag (All Saints day), den 1 november, som en fest för de helgon som inte hade egna dagar i almanackan. Dagen var också tänkt som en ersättning för Samhain. Men den nya helgdagen lyckades inte utrota det folkliga firandet. På 1000-talet gjorde kyrkan ett nytt försök att utrota Samhain genom att även införa alla själars dag (All Souls day) den 2 november. En dag då de levande skulle be för de dödas själar. Tände eldar och lekte lekar med äpplen och nötter och klädde ut sig Vid medeltidens slut var Allhallows Eve en etablerad del i den romersk-katolska kyrkans almanacka. Efter reformationen kom de folkliga traditionerna kring Halloween att leva vidare på Irland, i Skottland, Wales, delar av England och på Orkney- och Shetlandsöarna. Där fortsatte man att tända eldar och leka lekar med äpplen och nötter och att klä ut sig och göra ”trick or treat”. Trick or treat Man lyckades alltså inte i sina strävanden att utplåna det hedniska firandet och Halloween fortlevde som en blandning av hedniskt och kristet. Och det var som sådan den introducerades i USA på 1840-talet dit den kom med irländska invandrare såväl protestanter som katoliker. I USA utvecklades festen sedermera till en populär barntradition med maskerat tiggeri ”trick or treat”, ett omtyckt tillfälle för barnen att skämta med de vuxna.. Barnen klär ut sig till spöken, prinsessor, benrangel och liknande och går runt och tigger godis i grannskapet. Om de inget får hotar de med straff av olika slag, till exempel tomatkastning mot dörrar och fönster. Till festen hör också att man dekorerar sina hus och trädgårdar med utskurna, ljusförsedda pumpor, kålrotens efterträdare i USA. Nu för tiden firas Halloween med utklädning också bland vuxna och i New York ordnas en Halloweenparad, där artsister, konstnärer och designers deltar tillsammans med ”vanliga” New Yorkbor. En höstfest för alla generationer Halloween i USA är en fest som väcker både positiva och negativa reaktioner. De negativa reaktionerna handlar främst om att festen har hedniskt ursprung, att den tar upp ett dödstema samt att den är uttalat kommersiell. För många är dock Halloween en oförarglig höstfest som alla generationer kan fira tillsammans, med festligheter och upptåg. Den är, som karnevalen, ett tillfälle att lösa upp gränserna mellan levande och döda, mellan nuet och det förflutna, mellan det tillåtna och det otillåtna. Halloween i Sverige I Sverige är Halloween en sed som blossat upp, framför allt under senare delen av 1990-talet. Innan dess förekom den endast i begränsad omfattning. Bus eller godis?! Det är framför allt barn och ungdomar som anammat Halloweenfirnadet med maskeradupptåg på daghem och fritidshem och på privata fester. Bland barnen förekommer maskerat tiggeri – bus eller godis?! (=”trick or treat”) – om än i liten omfattning. Särskilt populärt är det att klä ut sig till benrangel, häxor och spöken, och alla andra varianter på temat döden. Sprids via tv och personliga kontakter I boken Sockrade hjärtan och godissugna spöken har Agneta Lilja framför allt studerat Halloweensedens spridning i Sverige samt människors attityder till firandet. Här framkommer att kunskapen om Halloween sannolikt spridits framför allt från USA via TV-serier, biograffilm, böcker, seriemagasin och internet. Andra viktiga spridningsvägar har varit svenskars personliga kontakter med amerikaner, engelsmän och irländare. Det otroligt snabba spridningsförloppet har dessutom underblåsts genom en medveten propaganda från handel och massmedia. Seden att tända ljus på gravarna ökar Agneta Lilja visar att kritiken i Sverige ställer det allvarliga och stillsamma svenska allhegonafirandet mot det uppsluppna, ytliga och kommersiella amerikanska Halloweenfirandet med sin mer lekfulla inställning till döden. Vissa motståndare känner även en rädsla för att Halloween skulle kunna konkurrera ut allhelgonafirandet. Men i stället har det visat sig att seden att tända ljus på gravarna på alla helgons dag har ökat. Ett vanligt argument för Halloweenfirandet är att det behövs något som lyser upp den helgfattiga hösten. Och vad kan då vara bättre än en fest med maskerad och karnevalsinslag? Dessutom ser många som arbetar på förskolor och fritidshem ett pedagogiskt värde i tillfället som ges att prta med barnen om rädslor och döden. Detta möjliggörs genom den ofarliga rädslan som kommer fram i firandet. Halloween i sitt svenska sammanhang Halloween har blivit ytterligare en tradition i Sverige med både religiösa och profana inslag, liksom julen där Jesus samsas med jultomten, eller påsken där uppståndelsebudskapet konkurrerar med påskkärringar om uppmärksamheten. Välkända svenska symboler De olika inslagen i Halloweenfirandet – tankar och symboler kring döden, maskerat tiggeri, utklädsel, fest och upptåg, även en upplyst rova eller kålrot – är väl kända i svensk sedehistoria. Trots detta uppfattas Halloween av en del som mycket utländskt och främmande. Antagligen för att man inte känner igen elementen i den här tappningen eller att de dyker upp vid ”fel” tidpunkt. Att klä ut sig till oigenkännlighet och gå omkring och skämta skrämmas är någonting vi sysslat med åtminstone sedan vikingatiden. I en skriftlig källa från 900-talet beskriver den bysantinske kejsaren i Konstantinopel hur de nordiska vikingarna i hans livgarde kommer in utklädda och uppträder under julen. Iförda olika sorters masker och klädda i pälsar med håren utåt lever de om och för oväsen med sina sköldar. Utmärkande för Norden är att upptågsmakeriet var förlagt kring jul. Olika former av julbocksupptåg, stjärngossespel och Knutsfirande har förekommit långt fram i tiden och gör det i viss utsträckning ännu. Våra seder I sedernas natur ligger en ständig förändring, Vi lägger till, drar ifrån och stöper om. När element inte längre fyller någon funktion försvinner de eller flyttas. I Sverige håller vi idag på att skapa vårt eget Halloweenfirande. Här är det huvudsakligen skräcktemat som lockar till utklädsel till skillnad från i USA, där det lika väl kan vara prinsessor, féer, kungar, drottningar och alla möjliga andra sagofigurer eller politiker som blandas med spöken, vampyrer, benrangel och häxor. I USA infaller alltid Halloween den 31 oktober medan firandet i Sverige vanligtvis sker på aftonen före alla helgons dag som är första lördagen i november, oavsett datum. Men Halloweenfester kan även förekomma lite när som helst i slutet av oktober eller början av november. Källa: http://www.nordiskamuseet.se/ Pumpa och morotspaj 100 gr smör eller margarin 2 1/2 dl socker 3 st ägg 200 gr pumpa 200 gr morötter 3 dl mjöl 2 tsk kanel 2 tsk bakpulver Kräm: 250 gr kesella 25 gr smör eller margarin 1 dl florsocker 1 tsk vaniljsocker -------------------------------------------------------------------------------- Rör smör och socker pösigt och rör i ett ägg i taget. Skala och riv pumpa och morötter fint. Rör ner detta i äggsmeten. Blanda mjöl, kanel, och socker och blanda ner i smeten. Häll smeten i en smord, ströbröad form ca 24 cm i och grädda i nedre delen av ugnen i ca 40 minuter. Smält smöret till krämen och låt det svalna. Rör ner kesella, florsocker och vaniljsocker och ställ in krämen i kylen en stund. Stjälp upp den färdiggräddade kakan och låt den kallna. Bred krämen över kakan och ställ in den i kylen till du ska servera den. Mummms!!!